Okej, en liten jobbgrej till bara. Men bara liiiten, liiiten.

Nu är betygen satta. Det är knappt så jag förstår vad som hänt. Det känns bra men nästan lite tomt. Jag tror jag är i chocktillstånd.

- jag känner att jag behöver några såna här.

Kramar alltså, inte spöken. Eller varför inte såna också?

Jag har skummat igenom bloggen och kommit fram till följande:

 - Jag svär för mycket.

 - Jag skriver alldeles för mycket om mitt arbete för att någon läsare ska orka läsa mer än ettochetthalvt inlägg.

 - Om jag inte skriver om jobbet behandlar jag antingen vad jag ätit, om jag möjligen ska duscha eller hur min balkong kommer att se ut om ett tag. Eller min katt såklart. Assar, Assar.

 - Och så verkar jag vara trött jämt och ständigt.

Men nu. Nya tider! Vänta bara, snart ska jag bli INTRESSANT!