Efter en dags vila efter fjällen var det dags för den årliga Gotlandsveckan. Fjäll och fors byttes mot raukar och klintar. Nästan. Nej, det var inte alls sant, vi sightseeade så flitigt förra året att vi mest slappade den här gången. Sol, mat, öl. I den ordningen för det mesta. Uppsalaveckan på Gotland infaller för övrigt veckan efter Stockholmsveckan, vi är ju lite efter här på landet. Bilderna från ön är kanske inte lika poetiska som fjällbilderna, men veckan var minst lika bra:

På väg till färjan. Osedvanligt deppig köttbullsmacka.

 Snippe och jag har nästan samma hudfärg.

Kulturtanterna Kritan och Linda inspirerade resten av sällskapet att börja lösa korsord. Här är systrarna Ekman in action på Tofta.

Eller så kan man ju leka med i-telefonen under en handduk...

Efter sol kommer mat.

Mat = plankstek för dessa lyckliga tu.

Efter sol och mat kommer öl. Eller vin i petflaska.

Min pojkvän är en vampyrmumie. När han tjuvade ett parasoll öppnade sig en helt ny underbar värld för honom. Nu slipper han bygga små handdukstält.

Obligatorisk syn - Café Vårdklockan som nu heter nåt annat som har med utsikt att göra. Minns inte vad.

Hanna dricker kaffe på Café Minns inte vad.

På besök i ett helt vanligt gotlänskt idyllhus.

Mycket bil blev det. Varm bil.

80-talssolnedgång och Snippe.

80-talet.

Igeln tittar på 80-talet.

Mot Fårö!

På Fårö.

Söta!

Efter sol, mat och öl brukar det även följa en eller annan pizza samt obligatorisk fotografering.

Sanna och Anni. Jag kan tänka mig att stjäla Anni. Och jag gillar ju knappt barn i vanliga fall.

Såhär glad blir Linda när hon får saffranspannkaka.

AIK! Eh.

Jo, jag var ju och vandrade den årliga vandringen alltså. Eller de årliga vandringarna kanske man snarare borde uttrycka det, vi (mor och jag) utgår ju oftast från samma ställe varje morgon - Abisko turiststation (fast den här gången gick vi minsann till en stuga i Låktatjåkka och sov där en natt). Och så går vi tillbaka och vandrar en ny vandring dagen därpå. Jag tänkte bjuda på en bråkdel av vad jag såg:

Midsommarblomster och smörbollar. I tusental och åter tusental.

Mamma på väg mot Låktatjåkka

En stjärna.

 Orkidéer. En massa.

Rosenrot och rost.

Rissajaure, Trollsjön i Kärkevagge (Stendalen).

Igel och Trollsjön. Och igelns haka.

 Bra att vara härdad och utrustad efter arbete som brevbärare. Håller för fjällregn såväl som Uppsalaskurar.

 Efter fjällskurar och trerätters är det rätt schysst att placera sig framför brasan tills man riskerar att gå i dvala

Spår.

Grönt är skönt

Ibland sol, ibland sånt här...

Café på Nuolja, man kan ta linbanan upp (men det gjorde inte vi, tuffa vikingar som vi är). Rätt okej utsikt.

Mera Trollsjö. 34 meters siktdjup, alltså hela vägen till botten.

 Stigutsikt.

 Midnattssol. Strax innan läggdags.

 Strax innan läggdags åt andra hållet.

 Tall eller renhorn?

 Ner från Nuolja

Igel på snö

Dagen innan, igel på sommaräng

Jag har ju tänkt en massa intelligenta, intresseväckande tankar och varit med om en massa intresseväckande, intelligenta saker, men ingen tid finns att blogga på. All tid går åt till att semestra å det semestrigaste eller att slita så att svetten lackar. Svetten har lackat även på de semestriga dagarna förstås, både på vandring i fjällen och på diverse stränder på Gotland. Idag har den runnit dels när vi (igel, Snippe och Coco) slutförde flyttstädningen (och jag grät en tår och pussade lägenheten i hemlighet innan jag låste dörren) på Swedenborgsgatan, och sen när jag lagade en tre rätters middag åt min familj, som denna vecka även inkluderar farmor. Eller okej, hon är inkluderad alla veckor, men just denna befinner hon sig i Uppsala. Créme Ninon till förrätt, ungsgrillade kycklingspett och saltbakad färskpotatis till huvudrätt, cheesecake med mammas hallon (fast jag bakade!) (obs, obs!) till efterrätt. Och kaffe bryggt i farmors gamla men fina röda kaffebryggare som hon bittert ångrar att hon gett bort till mig. Men tji, hon får den inte tillbaka, jag är för nöjd med rödheten. Sen blev det cykling till föräldrahemmet (men mamma, farmor och pappas nya gitarr fick skjuts av Snippe) där vi tittade på Morden i Midsomer, farmor somnade med huvudet på min axel och Kissen i hennes knä. Hon dreglade nog en pöl också (kattskrället alltså, inte tanten). Innan hemcyklingen stal jag med mig en Larson!-tidning jag inte läst, den ligger bredvid sängen och väntar. Innan jag får min belöning för dagens slit ska jag nog ladda upp  några bilder som jag tänkte tvinga er att titta på. Eller låtsas att ni tittar på.

Nu är det officiellt. Idag har Assar flyttat till Linnégatan, så nu känns det som mitt hem på riktigt, nu är alla bitar på plats. Biten som bits framförallt. Här är han i sitt gamla hem, strax innan flytt:

Man kan tro att det är en utter, men så är icke fallet. Det är en katt.

Imorse kom jag hem, efter 17 timmars tågresa. Jag har genomgått en förvandling, från skogstroll har jag förvandlats till citychic. Plågsamt. Jag har skaffat mig en epilator. Smärta! Smärta! Jag skriver det igen: Smärta!

Förutom att roa mig med att dra bort hår från benen och känna hur ögonen tåras har jag även plockat ögonbryn, färgat håret, använt ansiktsmask, filat fötterna, manikyrerat mig, iklätt mig blus, kjol, smink och parfym. Inför en videokväll. Overkill.

Assar är hämtad, han ligger och surrar bredvid tangentbordet, Snippe är och kollar att bilen mår bra. Snart återgår jag till filmen. I all min prakt.

Information om fjälläventyr följer.

Jag har flyttat klart för studen, nu har jag fått nog - nu rymmer jag! Hit åker jag och min mamma om en halvtimme. Framme imorgon. Ska inte tänka en endaste flyttanke, ska inte sortera en endaste låda. Jag ska spana efter renar och midnattssol.

Det är inte roligt längre. Imorse steg jag upp klockan sju, och det enda jag gjort sedan dess är att röja. Röja, städa, sortera, packa, slänga. Och justja, jag har tvättstugan idag också. Det enda jag och Snippe gör när vi ses är att ta bilen och åka nånstans för att köpa möbler, slänga möbler, ge bort möbler eller förvara möbler. Det är synd att vi vet hur vi vill ha det, allt hade varit så mycket enklare annars. Nej nu hinner jag inte skriva mer. Jag måste röja lite till.

Uuuuuäääh.